Fågelperspektiv

Mina ägor är så små att nästan allt ryms på en bild i ganska nära fågelperspektiv! Min perennrabatt ser ut som en liten hed just nu. En och annan vårblomma har vågat sig upp. Alla andra växter ligger och lurar som tigrar under jorden och gör sig nu redo att hoppa fram och ta sig an sitt byte våren!



Under tiden som jag väntar på deras ankomst har jag införskaffat ett alldeles fantastiskt litet odlingsbord till mitt lilla växthus. Hittade det på en loppisaffär och slog till direkt. Det passar perfekt! Tog också ut ett "äggaskåp" som jag haft i köket. Det blir bra för småprylar i växthuset.
Nu blir det många testunder i korgstolen med gosiga filten! Där laddar jag för våren stora projekt - stenläggning av "piazzan". Det har kommit ut en trädgårdsbok om medelhavsträdgården ganska nyligen. Författaren blev intervjuad i en trädgårdstidning jag köpt. Han fick frågan om hur man gör sin egen svenska trädgård till en medelhavsträdgård. Svaret blev att det första man ska göra är att börja referera till sin uteplats som piazzan så att folk förstår att man menar allvar!!!
Alltså: jag laddar för att ta mig an piazzan! Har hittat begagnade plattor till fyndpris. De är tunga som bara den. Det är här någonstans som maken kommer in i bilden. Jag har ett vykort med ett fint citat på: "man ska inte ha större trädgård än att ens man klarar av att ta hand om den"!!!!!

Hästskit och muskelvärk!

Ojojoj, nu är det så mycket vår att man knappt hinner skriva på sin blogg. Det kliar i fingrarna och våren är faktiskt här med besked! Musklerna värker, växthuset blänker och rabatterna är fulla med hästskit!

När jag fyllde 40 förra året fick jag en sådan fantastisk present av en kollega: ett helt lastbilsflak fyllt med välbrunnen hästskit. En del män vet verkligen vad en kvinna vill ha! Så nu är alla växterna dopade inför den nya odlingssäsongen.

Jag har gått med i tomatklubben! Det är så härligt här i världen att det finns folk till nästan allt - en del väljer att ge ut en liten katalog med 250 tomatsorter i som man kan köpa för nästan ingenting.
Så på min fönsterkarm gror nu flera underbara sorter som jag hoppas på att få njuta av så småningom. Den sort jag är mest spänd på är en vildtomat som jag letat efter länge. Den blir stor som ett vinbär ungefär, 3-5 gram! Som smågodis i kruka!!

Här kommer lite bilder från min lilla vårtäppa! Nu börjar livet igen!

Välkommen fröken Tö!

Nu tror jag faktiskt att hon har segrat, fröken Tö! Temperaturen i växthuset stiger snabbt. Från igensnöad dörr till 18 grader växthustemperatur på några dagar. Hurra!


För att hylla våren har jag investerat i en ny fin kamera, en Nikon D40. En gammal dröm som går i uppfyllelse, att få ta bilder med en riktigt bra kamera! Den allra första bilden jag tog, den 30 mars, var av en vårbukett plockad samma dag. Till och med en gullviva lyckades jag pilla upp i en snöig backe.




Sonen och jag hittade en liten figur som ville bo i växthuset - en albatross på kvast, vem kan motstå det?! Hon vakar med sträng blick över alla växthusets grödor.
Just nu är det kanske inte så mycket att vaka över, men i hörnet av växthuset bredvid vinrankan kommer små vårlökar upp. Det blommar lite här och där i krukor också, lökar drivna under vintern. Några krukor med violer finns det också.




Min man brukar anklaga mig för att ha hjärntvättat vår son vad gäller det här med odling..... Är det inte det som är hela idén med att skaffa barn; att alltid ha någon att dricka te med i växthuset??!!!!! Fast ibland kan man ju ångra det där med hjärntvätten förstås, för det innebär ju att vi är två som ska få plats med odlingar i det lilla, lilla växthuset. Sonen har nyligen inhandlat ett ganska stort citrusträd. Helt otroligt mycket blommor är det på det trädet!

Inte förrän vi kom hem kände vi att det även hade helt otroligt mycket doft. Extremt mycket doft! Så nu när man sitter vid datorn i rummet där trädet står blir man helt drogad och yr efter några minuter. Hur ska det bli sedan när trädet ska vara i ett växthus på 5 kvadratmeter??? Förmodligen förvandlas man till en lallande fåne av all koncentrerad blomdoft så fort man går in där! Å andra sidan är det kanske ingen större skillnad från hur man brukar bete sig när odlingssäsongen drar igång!

Leve våren!

Vik hädan Kung Bore!

Ibland önskar jag att jag hade kontakter i undre världen. Då skulle jag anlita en hit-man, för så här års borde det vara ett pris på Kung Bores huvud! Ena dagen, närmare bestämt den 26 februari, plockar man årets första gullviva. Och sedan slår han till, Kung Bore. Tonvis med snö! Det går inte ens att öppna dörren till växthuset så att man kan gå in och titta på vårlökarna som blommar där inne. Man får titta på kort som tagits på dem innan vintern dök upp. Shame on you, Bore!

Sonen kom hem med en sångtext från skolan. En riktigt sorglig sång tyckte han. Snögubben och fröken Tö heter den. Snögubben och fröken Tö blir kära. Och det går ju inte så bra. En bit in i sången kommer raden "men när fröken Tö blev varm smälte gubbens ena arm". Ha! Men sista raden är ändå bäst: "Gubbens stora vita kropp har hon i en kaffekopp". Fantastisk lyrik! Fast det säger jag inte till sonen. Jag säger inte heller att fröken Tö är min nya idol.

Under tiden som jag går och längtar efter fröken Tö tittar jag på mina irisar. På bild..... Växthusdörren är ju gubevars fastfrusen!

Så här såg det ut i februari. Det såg ju så
lovande ut.........

Tullans tomater

Det var så här det började, för en 40-årig evighet sedan. Tullans tomater var utan tvivel den bästa sagoboken som någonsin skrivits! Och så spännande sedan! När plantan blåst ner och krukan krossats mot asfalten och hela plantan sedan är försvunnen! Vilken nervkittlande rysare..... Som tur var blev det happy ending på slutet. Så klart.

Nu när den 40-åriga evigheten förflutit har den resulterat i många bra saker, men framför allt i ett alldeles underbart litet, vanligt och alldagligt växthus. I detta lilla hus kommer den nervkittlande rysaren att fortsätta frodas! Mitt första år i växthuset ska nu föräras med en blogg där alla vedermödor ska offentliggöras. Det blir nog både rysare, thrillers och kanske en och annan romantisk komedi, vem vet.....

Jag hann smygstarta förra säsongen, växthuset stod klart i juli. Då såg det ut så här. Från sagobok till eget växthus. Det kunde ha varit jag och inte Cirero som myntat mitt favoritvisdomsord "den som äger en trädgård och en boksamling saknar intet". Med Tullans tomater och en stor kopp te i korgstolen i växthuset känns livet komplett!