fredag 20 juni 2008

Växthuskaniner och trädgårdshjältar


Sonen har fått ett husdjur, en alldeles bedårande liten vädurskanin som heter Rufus. Rufus har fått en väldigt ståndsmässig bostad i två våningar med egen namnskylt och allt. Han borde verkligen stormtrivas....... Men nu är det ju så att livet inte alltid är så förutsägbart. Eller så kanske det är just det som livet är - förutsägbart.... För när det flyttar in en kanin i växthusmadams trädgård så borde det ju rimligen bli en växthuskanin. Och just därför så har jag numera ingen mysig sittplats i mitt växthus, åtminstone inte åt mig. Finsmakaren Rufus hade inte varit här mer än någon timme innan han valde sin favoritplats i livet. Så här kommer nu en bild på Rufus i HANS korgstol. Själv är jag numera förpassad till stengolvet om jag vill sitta i växthuset. Å andra sidan är det ju faktiskt ganska trevligt med sällskap när man påtar, speciellt av någon med så god smak!



Piazzan som jag drömmer om och som jag köpt sten till går det för närvarande trögt med, men hoppet att få den gjord spirar just nu. Jag har ju tidigare skrivit om min trädgårdshjälte som gav mig ett helt flak välbrunnen hästskit i 40-års present. Och om min man förstås som får sköta en del grovgöra i trädgården. Men det finns ännu fler trädgårdshjältar i världen! Härom morgonen tittade min man på mig en lång stund och sa sedan: "Du vet Sören som jag har träffat i jobbet några gånger..... Vet du vad han jobbade med förut?" (det visste jag ju inte så här blev det tyst en stund) "Jo, han jobbade som stenläggare." Mitt annars något trötta morgonhumör byttes snabbt ut mot euforiska glädjetjut denna frukost eftersom Sören alldeles självmant erbjudit sig att hjälpa till. Någon gud i trädgårdshimlen måste ha ett gott öga till mig! Här kommer nu dagens ros till mina trädgårdshjältar, dagsfärska bilder tagna idag på midsommarafton!

En Austinros som jag inhandlat på rea, liten och ihoptorkad då, men glad och fin nu!


En ros från svärmors föräldrahem i skåne.


Ytterligare en ros från svärmors föräldrahem på kullaberg.


Gloire de Dijon. En alldeles underbar klätterros som jag unnar alla! Om det ändå fanns doftdator!

2 kommentarer:

Annika Christensen sa...

Vilken söt kanin lika söt som rosorna. jag känner doften så det behövs ingen doft dator.
annika

Linda Lunda sa...

Oj... Här fanns en jättefin blogg! Hittade dig hos Annika på Naturliga ting! Hoppas du uppdaterar snart för jag kommer tillbaka!
Linda